FOAMkalendern #3 – Takykardi

Takykardi – Glöm inte att fråga patienten hur den mår.

Rättelse. I en tidigare version av inlägget var rutorna i diagrammet nedan för ‘breda qrs’: ‘regelbundet’ och ‘oregelbundet’ förväxlade. detta rättades 181204.

Innan vi ger oss in i träsket av takykardier på akuten är det viktigt att först beklaga sig över den uppsjö av åkommor som innefattas av begreppet. Från Jan 92 år med sitt intermittenta förmaksflimmer till Agda 32 som kämpar för sitt liv på akutrummets brits i sviterna en Torsades De Pointes som nu övergått i ventrikelflimmer.

I en väldigt uppskattad podcast, EMCASES, diskuteras takyarytmier. Vikten av att sätta rätt diagnos och filosofin om att patientens kliniska status bör styra behandling tas upp. Måste herren med snabbt flimmer elkonverteras direkt eller om vi kan släppa hem honom i väntan på poliklinisk behandling? Avsnittet gästas av AMAL MATTU, som nämnts i tidigare FOAMS som kungen av EKG.

Länk till avsnittet:

Ep 112 Tachydysrhythmias with Amal Mattu and Paul Dorion


 

NOTERA: Riktlinjer för behandling av takykardier skiljer sig avsevärt i Sverige ifrån de som presenteras i podcasten. En del av substanserna som nämns finns inte i bruk i Sverige, eller finns inte i den beredningsform som diskuteras.

 

 

Smakprov från avsnittet

Rätt diagnos – Vad har patienten?
– Vikten korrekt diagnostik diskuteras av Dr Amal Mattu. Att behandla en feldiagnosticerad patient kan få katastrofala följder. Ett exempel är att ge kalciumblockad (Verapamil) vid preexciterat förmaksflimmer då detta kan leda till VF och i värsta fall leda till patientens död.
– Många av tillstånden kommer i olika former med olika etiologi. Det finns t.ex benigna ventrikeltakykardier hos unga!

 

Cirkulation – Hur mår patienten?
– Blodtrycket på pappret speglar inte alltid verkligheten. BT är inte alltid lika med perfusion till organ. En patient med adekvat blodtryck kan vara i cirkulatorisk shock. Likaså behöver ett gränslågt blodtryck inte betyda att patienten är cirkulatoriskt påverkad.
– Huruvida patienten upplever subjektiva palpitationer (hjärtklappning) har föga att göra med hur allvarligt tillståndet är.
– En påtagligt påverkad eller kallsvettig patient ska tas på väldigt stort allvar trots normala parametrar!

Akut behandling eller hem? – Vad kan vi göra på akuten?
– Det vi främst behandlar på akuten är cirkulatorisk instabilitet och subjektiva symptom.
– Våra främsta vapen beroende på etiologi;
* Frekvensreglering (t.ex Betablockad)
* Antiarytmikum  (t.ex Amiodarone)
* Adenosin
* Farmakologisk- eller elkonvertering.
* Ibland räcker det med en liter ringer! (Kanske till Jan, 92)
– Glöm inte att reversera orsaken till arytmin om det är möjligt!

Detta och mer diskuteras i avsnittet på 1,5 timme! Har ni tid över så lyssna gärna på avsnittet i sin helhet!

Lycka till på Akuten!

 

Disclaimer.

SWESEMjr är en fristående undersektion för studenter- och underläkare till SWESEM, svensk förening för akutsjukvård. Dessa inlägg är skrivna av föreningsmedlemmar. Åsikter tillhör den enskilde författaren och speglar ej nödvändigtvis SWESEMjr som förening. Vi modererar inläggen enligt bästa förmåga. Skulle ni hitta något avvikande eller felaktigt: var god och kontakta oss på swesemjr@gmail.com så tittar vi närmare på ärendet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *