Den dag jag sett mest fram emot började med praktiska övningar på akuta situationer. De på preklin. fick genomföra första omhändertagandet och sedan avge SBAR-rapport till de på högre terminer som fick sköta fortsatt behandling på sjukhuset. Första personen hade plötsligt insättande huvudvärk och nackstelhet. Det blev meningitbehandling för säkerhets skull innan DT:n genomfördes för att utesluta subaracknoidalblödning. Då DT:n var blank handlade samtalen kring hur gå vidare när undersökningen inte bekräftar misstanken och hur många timmar det nu var innan LP:n kunde genomföras för att se subaracken? I det verkliga fallet hade det varit en subaracknoidalblödning ändå vilket LP:n hade visat då den genomfördes 6 timmar senare.
Det var spännande att se hur behandlingstraditionerna ändå skiljer sig en del mellan de nordiska länderna, bland annat i antibiotikaval. Lite extra svårt var det också att förstå huruvida patienten egentligen var cirkulatoriskt instabil när siffrorna i blodtrycksrapporten gavs på danska…
På ortopediworkshopen fick vi testa ett nytt grepp för att dra radiusfrakturer (se bilden).Ett par gånger tidigare har jag varit nära att glida iväg då jag hållit det vanliga greppet i tumme och pekfinger, det nya greppet kändes både stabilare och gav större möjligheter att få mer kraft.
Jag har träffat en hel del sjuka barn på akuten och ofta är det de som verkligen får upp pulsen hos personalen. I föredraget om akut pediatrik berättade anestesiologen om hur mycket en ABCDE-bedömning säger även om barn. Andningsfrekvensen kan ofta säga oss mer än hos vuxna. Då barn har en fast tidalvolym är deras enda sätt att öka minutvolymen att öka andningsfrekvensen! Små barn kan inte heller använda diafragman för att kompensera vilket gör att de istället får jobba hårt med magen in och ut. Att klä av barnen på överkroppen är en nödvändighet för att bedöma andning och B-problem.
Vid C-bedömning framhölls vikten av att mäta pulsen. Då barn har en fast slagvolym är enda sättet att öka cardiac output att öka hjärtfrekvensen. Apropå lösningar på C-problem fick ordförande Julia, som hunnit med att sätta intraosseös nål i verkligheten, även demonstrera detta.
Amanda