FOAM v 31 – DRUNKNING

Nu mitt i sommarvärmen är det många av oss som gillar att hålla till på stränder och badplatser. Tyvärr innebär detta också att drunkningsolyckorna är som flest under sommarmånaderna. Passa därför på att fräscha upp minnet med en FOAM om första hjälpen vid drunkningstillbud.

Mycket av denna FOAM är inspirerad av en föreläsning av forskare och läkare Daniel Hertzberg för SWESEMjr i Uppsala, maj 2019.

Bakgrund                                                           

  • Varje år dör i snitt 120 personer i Sverige till följd av drunkning
  • Fler män än kvinnor drunknar
  • Drunkning är en av de vanligaste dödsolyckorna hos barn 0-17 år (ca 10/år)
  • Hos yngre barn sker de flesta olyckorna på badplatser till följd av bristande övervakning. Vid tre av fyra drunkningsfall hos barn mellan 0-6 år fanns en vuxen övervakare. Små barn ska alltid övervakas på gripavstånd!
  • Hos ungdomar >13 år är alkohol en bidragande faktor i ca 40% av fallen
  • Drunkning definieras som: ”en process som resulterar i livshotande syrebrist efter immersion / submersion i vätska. Personen kan som resultat av detta avlida eller överleva med eller utan skador”.
  • Tidigare skilde man på ”near drowning”, ”secondary drowning” etc, men man har nu gått ifrån dessa definitioner
  • Ett stort problem hos överlevande efter drunkning är neurologiska skador till följd av hypoxi (syrebrist) i hjärnan och en stark korrelation finns till tiden under ytan. 0-5 minuter överlever 90% utan allvarliga hjärnskador. 5-10 minuter har siffran sjunkit till 44%
  • För att minska antalet dödsfall till följd av drunkning rekommenderar Svenska Livräddningssällskapet att man följer ”drowning chain of survival”:

    Szpilman D, et al. Creating a drowning chain of survival. Resuscitation (2014)

 

Drunkningsstatistik 2018, Svenska livräddningssällskapet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Patofysiologi vid drunkning

  • Andningsvägar under vätskeytan
  • Försöker hålla andan tills ofrivilliga andningsrörelser sätter in –> reflektorisk laryngospasm kan uppstå
  • Andning ej möjlig, hypoxi , hyperkapni och acidos utvecklas
  • Laryngospasm släpper och andan kan ej hållas –> mer vätska aspireras. Vätska sväljs även ofta till magsäcken
  • Hypoxi utvecklas snabbt, medvetslöshet och apné uppstår
  • Hjärtstopp uppstår. Sker oftast i ordningen takykardi –> bradykardi –> pulslös elektronisk aktivitet –> asystole
  • Cerebral hypoxi leder sedan till döden
Läkartidningen 2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om personen överlever beror den kliniska bilden på mängden vatten som aspirerats och dess effekter:

  • Vatten i alveoler –> surfaktant fungerar sämre och sköljs bort
  • Skumbildningen som kan ses beror på hur att surfaktant reagerar med vätskan
  • Osmotiska gradienten på alveolära-kapillära membranet ändras, skador uppstår och permeabiliteten ökar
  • Stora, ofta blodiga lungödem uppstår. Minskar utbytet mellan syre och koldioxid.
  • Kombinerade effekten blir minskad lung-compliance, ökad andel av lungorna med låg/ingen perfusion, atelektas och bronkospasm.

Hjärtstopp vid drunkning beror primärt på syrebrist, därför bör 5 inledande inblåsningar göras innan traditionell HLR (30:2) inleds. Till skillnad från primära hjärtstopp kan drunkning orsaka flämtande andning eller apné medan hjärtat fortfarande slår och personen kanske bara är i behov av ventilering.

 

Att upptäcka drunkning

Drunkningsdöden är ljudlös, stilla och tar ca 40-60 sekunder. Det finns en föreställning om att en drunknande person skriker och viftar med armarna men detta stämmer inte! En drunknande person har inte längre sådan koll på sin kropp att de kan ropa på hjälp eller vifta med armarna för att påkalla uppmärksamhet. Istället ligger denne vanligen vertikalt i vattnet med huvudet bakåtlutat, ansiktet uppåt och kämpar för att få in luft då munnen hamnar över ytan. Här är några tecken att hålla utkik efter:

  • Huvudet bakåtlutat med munnen öppen
  • Huvudet lågt i vattnet, munnen vid vattenytan
  • Ögonen stängda eller tomma och oförmögna att fokusera
  • Håret hänger över ansiktet eller ögonen, personen gör ingen ansats att ta bort det
  • Använder inte benen – kroppen vertikal i vattnet
  • Hyperventilerar eller flämtar
  • Försöker simma åt något håll men kommer inte framåt
  • Försöker rulla över på rygg
  • Ser ut att klättra på en osynlig stege

Generellt kan sägas att tystnad är en allvarligare varningssignal än skrik. Om du inte längre kan höra ljud från barn som leker är det en varningssignal.

 

Informationsvideo om hur du identifierar drunkning:

 

 

Testa om du kan se det drunknande barnet i poolen:

 

Att rädda drunknande person ur vattnet

Personer i drunkningsnöd är i panik och kämpar för sitt liv. Den drabbade kan därför lätt trycka ner dig under vattnet om du försöker rädda den. Tragiskt nog drunknar ofta den som försöker rädda någon ur vattnet också. Var därför mycket försiktig med din egen säkerhet då du försöker rädda en nödställd.

Att tänka på:

  • Om tillgängligt: Börja med att kasta livboj till den nödställde. Simma annars ut med flythjälp.
  • Förlängda armen: ha något mellan dig och personen du försöker rädda (t.ex. en handduk). På så sätt kan du undvika att bli neddragen under vattnet.
  • Om personen får tag i dig och du hamnar under vattnet: håll dig lugn, börja simma nedåt. Personen kämpar för att hålla sig över ytan och kommer att släppa dig för att inte följa med ner.
  • Fyra C: Riskfaktorer
    • Currents – undervattensströmmar
    • Cold water – t.ex. isvak
    • Can’t swim – barn/vuxna som ej är simkunniga
    • Creatures – ev. något att vara uppmärksam på utomlands, ex. alligatorer

 

Första hjälpen vid drunkning:

Om medvetslös, ingen andning/puls:

  • Be någon ringa 112 och om tillgängligt hämta defibrillator.
  • Börja alltid med 5 inblås! Ibland räcker detta för att få igång egen andning.
    • Om personen börjar andas själv: stabilt sidoläge tills ambulans tillkommer. Var uppmärksam på att personen kan börja kräkas/få upp skum från lungorna
    • Glöm ej att personen sannolikt är hypoterm så lägg på handdukar, filtar, kläder, osv.
  • Om personen ej andas: fortsätt vanlig HLR (30:2 bröstkompressioner/inblås).
    OBS! Du kan behöva blåsa lite hårdare än vanligt, mer än 1 sekund, för att tränga ut vattnet från lungorna. Bröstkorgen ska höjas.
  • Fortsätt med HLR tills personen får igång egen andning eller räddningspersonal ankommer. Byt om möjligt av med annan HLR-kunnig varannan minut (ca 4 omgångar med 30:2).

Defibrillator:

Hjärtstartare ska användas om tillgänglig. Torka bröstkorgen torr innan användning, och se till att räddaren inte sitter i en pöl med vatten vid ev. defibrillering.

Det är dock ovanligt med defibrilleringsbar rytm vid drunkning, så högkvalitativ HLR och larm till 112 är det som oftast räddar liv. Närmaste hjärtstartare kan hittas via: www.hjartstartarregistret.se

Att tänka på:

En person som svalt vatten kommer att producera stora mängder skum då surfaktanten i alveolerna reagerar med vätska. Försök inte få personen att kräkas upp skummet, t.ex. genom att dunka i ryggen, utföra Heimlich manöver, skaka upp och ner etc… Det kan istället försvåra andning och återupplivning.

 

Vidare behandling sker sedan efter riskstratifiering i 6 grupper:

Szpilman et al, 2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en bra sommar och simma lugnt!

 

Källor:

Preliminär årsrapport för omkomna vid drunkningsolyckor 2018, Svenska livräddningssällskapet (https://svenskalivraddningssallskapet.se/media/1346/arsrapport-drunkningsstatistik-2018_.pdf)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Varför drunknar barn? En retrospektiv studie över barn som drunknat i Sverige 1998–2007. 2010.

Szpilman D, Bierens JJ, Handley AJ, Orlowski JP. Drowning. N Engl J Med. 2012
May 31;366(22):2102-10.

läkartidningen nr 26–27 2009 volym 106 (http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/1/12301/LKT0926s1729_1732.pdf)

www.hlr.nu

https://k2radio.com/what-does-drowning-look-like/

Disclaimer.

SWESEMjr är en fristående undersektion för studenter- och underläkare till SWESEM, svensk förening för akutsjukvård. Dessa inlägg är skrivna av föreningsmedlemmar. Åsikter tillhör den enskilde författaren och speglar ej nödvändigtvis SWESEMjr som förening. Vi modererar inläggen enligt bästa förmåga. Skulle ni hitta något avvikande eller felaktigt: var god och kontakta oss på swesemjr@gmail.com så tittar vi närmare på ärendet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *